CHICK ON A STICK
VI har hittat paradiset...
HOI AN
Nu ska vi snart lämna Hoi An for att ta oss med buss till Quy Nhom (eller hur det nu stavas och uttalas) vi har trivts väldigt bra i Hoi An! Klänningarna blev helt underbara, sjukt nöjda är vi! Dom kommer hem med posten någon gång under våren för dom är tunga och tar plats. Vi ska nog skicka dom från Cambodja.
En dag gick vi till stranden! Det var molnigt men fortfarande varmt sa vi la oss ner och somnade några timmar på magen. När vi vaknade såg Moa ut som en kräfta på benen och armarna, lite fläckig på ryggen eftersom jag tydligten inte är sa bra på att smörja in solkräm. Jag tar på mig den faktiskt, men vad ska man göra när man tar en klick och hon skriker: "Inte sa mycket!!"? Då smörjer man ju bara ut det man redan har klickat på, eller hur?
Jag hade ju smörjt heeeela kroppen noggrant med spf 50 så jag har bara fått början till en snygg gyllenbrun hy, Så duktig sååå.
Sen har vi hittat billigaste priset på alkohol någonsin! 100 000 dong(ca 30 sek) så får man dricka så mycket man vill hela kvällen! Vi var lite slitna dagen efter....
Men upp ur sängen måste man ändå så vi gick och hämtade ut vara klänningar på alla olika ställena, käkade lunch, en riktigt god Cao Lao och eftersom det var soligt håller jag på att få värmeslag så vi gick tillbaka till hotellet och tog siesta.
Kom fram till att jag behöver en hatt för att skydda huvudet, så funktionella Elin hittade sig sin drömhatt: en svart filthatt..... varmt och skönt om man någon gång skulle frysa... men snygg är den!!!!!!
När vi blev hungriga igen hittade vi oss en liten restaurang med mysig musik precis vid floden. Pizza blev det denna slitna dag. Mycket över mat-budgeten men det var det värt! Man måste ju smaka en pizza i varje land! Har då hittills smakat:
Svensk, Norsk, Österrikisk, Grekisk, Italiensk och numera Vietnamesisk. Mycket god var den kan jag meddela, dock inte så mycket pålägg. Så där satt vi och filosoferade i solnedgången och framåt kvällen tänds hela staden upp av rislampor i alla möjliga färger!
/Elin the solkräms-master
GROTTOR
Son Trach – en liten plutt på världskartan. Men vi trivdes faktiskt himla fint i denna lilla lilla vietnamesiska by fyra mil från staden Dong Hoi. Här fanns i princip ett ställe att äta på, ett fåtal hotell, trevliga människor och en nationalpark med giganntiska grottor (bland annat världens största grotta). Vi bestämde oss för att ta en tour i parken och det var det verkligen värt. Förutom att vi fick gå in i grottorna och bada i forsar berättades en hel del om vietnamkriget. Detta området är det mest bombade i hela världen eftersom denna del av landet delade nord från syd, så det fanns en hel del att berätta. Intressant men också fruktansvärt att höra alla historier. I slutet av touren väntade den sista grottan, the dark cave, som vi skulle simma in i. Riktigt häftig upplevelse! Tur att jag inte är rädd för mörkt och djupt vatten. Mindre tur för elin. Men vi lyckades simma långt in i grottan med våra pannlampor och flytvästar och väl därinne började vår guide berätta om alla olika konstiga djurarter som lever i grottan. Vita ormar och spindlar som tappat sina pigment. Inte kul. Där stod vi mitt i mörkret och det fanns bara en väg tillbaka. Vi kom i alla fall ett steg på vägen för att övervinna våra fobier...
/Moa
EN BUSSRESA
”Det finns ingen buss mellan Ha Long Bay och Ninh Binh” sa James från receptionen. Han hade fel. Vi hittade en lokal! Den kostade oss 36 kr för fem timmars resa. Vi tyckte bussen var smockad redan när vi klev på, men vi knöade ner oss mellan två säten och när vi tyckte att situationen inte kunde bli mer komisk började Britney Spears sjunga ”Oh baby, baby” ur högtalarna. Och här är det inga 45 minuters paus i Ringarum som gäller. 5 min, alla av, alla på. Pensionärerna hade inte hunnit äta sin brunsås, inte en chans! Men discobussen fortsatte. Vi skrattade, alla skrattade. Tjejen till vänster om Elin hade lyckats bli åksjuk och det ända hon hade att spy i var genomskinliga plastpåsar. Därefter langades påsarna vidare i bussen fram till mannen som kastade ut dom genom fönstret. Det var definitivt ingen turistbuss vi hade hittat och vid det här laget hade ytterligare minst 15 pers klivit på bussen. Tur att vietnamesernas rumpor är hälften så stora som våra. Dessa fem timmarna var utan tvekan de mest skrattfyllda hittills!
-Och där kom en till påse flygande......
/Moa
HA LONG BAY
Ja lokala alternativ finns ju alltid till tourerna som hostelen erbjuder... Tidig morgon i Hanoi hoppade vi på en tom buss. Lite skeptiska var vi allt från början men längs vägen hoppade fler och fler vietnameser på. Dom hade en väldigt fin tv i bussen där dom visade nån vietnamesisk såpa. Lite som att kolla på Stefan och Krister på vietnamesiska! Alla vuxna vietnameser skrattar högt! Vi skrattar oxå... Lite oklart om det är åt den otroligt töntiga serien eller mest åt vietnameserna som skrattar?
Väl framme blir vi erbjudna en båt som Giddi har rekommenderat och ger oss iväg. God lunch, besök i en grotta upplyst som en amerikansk julgata, sedan kajakpaddling. Vi paddlar in i en grotta och kommer ut i ett hål där vi e själva. Allt är precis stilla och tyst förutom lite fågelkvitter. Helt underbart! Sedan paddlar vi tillbaka till den ”floating village” där vår båt hade stannat. Sen åkte vi bara runt och kollade på öar tills det var dags för middag. Vi fick lära oss hur man rullar vårrullar och sedan fick vi äta dom såklart! Lite kareoke på det sen var det dags för en 12 timmars skönhetssömn som gällde. Dessa limestensöar är helt fantastiska! /Elin
SAPA
Sapa tour: kulturell lervandring på hög höjd. Vi bestämde oss för att ta oss 12 timmar norrut med natttåg till den lilla bergsbyn Sapa för att vandra runt bland risfälten och träffa lokalbefolkning. Klockan fem på morgonen rullade tåget in på stationen och vi fick ta buss sista biten till byn som låg 1500 möh. Dimman låg tjock i ansiktet och temperaturen var inte mer än sju grader. Från denna by traskade vi vidare ut bland risfälten med en guide, några andra turister och en flock lokalbefolkning. Lerigt och underhållande. Det var inte det lättaste att balansera på kanterna av risodlingarna utan att kliva snett. I småbyarna var det riktigt fattigt och jag blev tagen av dessa kvinnor som iklädda sina dräkter och med en unge på ryggen reparerade vägen. Efter en heldags vandring kom vi fram till det hus vi skulle sova i. Det var vår guides hem. Vi hade valt att göra ett så kallat homestay, vilket innebär att man för en natt bor över hos lokalbefolkningen. Vi käkade otroligt god vietnamesisk husmanskost och till det en shot ”happy water”. Klockan åtta somnade jag som en stock och vaknade inte förens frukosten serverades 12 timmar senare. Så bra har jag inte sovit på länge. Det är kanske hit jag ska flytta... Dagen därpå var det bara att ge sig ut i leran igen för att ta sig tillbaka. Skrik och skratt växlades om vartannat så fort en turist råkat sätta sin fot i risfältens gyttja. Elin blev ett av offren. Dimman började lätta och först då insåg vi hur gigantiskt detta område med risfält är. Det fanns inget slut. Helt underbar utsikt med vattenfall och bergstoppar lite här och där. /Moa
HANOI
På morgonen gick vi ner och käkade gratis frukost och småsnackade lite med Katherine från Texas, Emma från London och Jerone (som tydligen inte uttalar det så) från Holland. Dom va trevliga så vi bestämde oss för att gå på upptäcktsfärd i Hanoi! Korsandes i mopedkaoset kollade vi på allt vad old quaters i Hanoi har att erbjuda i form av prylar, kläder och mat. Framåt kvällen slog vi och Emma oss ner på dom små plaststolarna längs en gata och åt vår första ”Pho”, nudelsoppa med några konstiga köttbitar i och något som såg ut som lever. Därefter inväntade vi magsjukan som faktiskt aldrig kom och fortfarande inte har kommit. MEN man ska inte ropa hej! Den kommer nog så småningom. På kvällen gick vi med på hostelets barrunda och på en pytteliten bar 3 trappor upp i ett inklämt hus sprang jag på kusin-alexs förra flickvänn Hanna. Världen är bra liten ändå!
Dagen efter blev det lite shopping av jacka och halsduk eftersom vi visste att vi någon dag ville åka till bergsbyn sapa där vi hört att det ska va ännu kallare än i Hanoi. Som sista lunch med tjejjerna åt vi en av gatornas specielite: Cha Ca (grillad fisk). Jättegott!
/Elin
HONG KONG
Nu jäklar har det hänt grejjer! Just nu sitter vi och slöar på vårt hostel i Hanoi och det är redan sex dagar sen flyget gick från Köpenhamn. Vi har hunnit med en hel del, bland annat göra en snabbvisit i Hong Kong. Vi hade 11 timmars väntetid mellan våra flyg så vi tog tåget in till centrum och strosade omkring. Där gick vi trötta som as efter en lång flygresa och med en tidsomställning på sju timmar. Men staden var minst sagt imponerande med sina gigantiska byggnader. Efter att vi tröttnat på att gå i affärer satte vi oss i hamnen i Kowloon och kollade på kineser som utövade yoga i parken. Därefter gick flyget vidare mot Hanoi. När vi landat på flygplatsen hade vi fullt upp med att få tag på en säker taxi. Slutade med att vi gick till informationen och pröjsade för säkerhet. Till slut kom vi fram till ett backpacker hostel där vi checkade in och betalade 45 kr för ett dormroom med dusch och toa som vi delar med fyra andra. Helt perfekt. Kan säga att vi somnade ganska fort när huvudet låg på kudden, 35 timmar utan sömn har den effekten...
/Moa
Välkommen!
Här har vi den! Vår blogg till er där hemma, nu när vi drar för att helt enkelt leva livet.
