NÄSTA: KAMBODJA
Ja nu har vi åkt över gränsen och bytt pengar och språk, även om vi fortsätter att prata engelska och betalar med dollar. Just nu befinner vi oss på otres beach i södra Kambodja och riktigt njuter av sol och 30-gradigt varmt vatten! Men vi började med att ta bussen från Ho Chi Minh till Phnom Penh, Kambodjas huvudstad. Kungen hade precis dött när vi kom dit, vilket innebar att ingen musik fick spelas under en veckas tid i hela landet och flertalet restauranger och butiker stängdes. Mycket intressant. Men istället för att gå på kungens begravning tog vi oss en tuktuk för att besöka killing fields och prison 21. Det blev en heldag åt detta, vilket behövdes. Precis som war museet i Ho Chi Minh var detta fruktansvärt. Jag kunde inte sluta förbluffas över varför jag aldrig hört talas om detta brutala folkmord i skolan. Som om vi missat att mer än en fjärdedel av Kambodjas befolkning slaktades under Pol Pots regim. Skamligt.
Dagen därpå gick vi en sväng till stadens marknad och när vi tyckte att vi svettats tillräckligt bestämde vi oss för att avnjuta en timmes helkroppsmassage för 7 dollar. Sen började det riktiga äventyret. Elin och jag hade redan vid frukosten på vårt hotell pratat med vår servitör som undrade om vi ville följa med till hans hemby 30 minuter utanför staden för att uppleva den riktiga landsbygden. Vi sa givetvis ja och klockan halv sju när solen höll på att gå ner satt vi där bak på hans moppe och undrade vad fan vi hade gett oss in på. Vi vet, det är precis så här man inte ska göra. Men när vi fick träffa hans syskon som pratade engelska och blev visade runt i i denna fattiga lilla by började vi lugna ner oss lite. Till slut kom vi fram till hans hem. Vi tog av oss skorna, klev in och blev bjudna på äkta kambodjansk husmanskost som hans mamma och systrar hade lagat åt oss. Så otroligt gott! Vi var minst sagt glada över att vi tackat ja till denna unika upplevelse. Dagen därpå var vi dock inte lika glada eftersom vi hade glömt ta med oss vårt kära myggmedel ut på landsbygden... Istället får vi nu doppa hela benen i xylocainsalva för att inte totalt klia sönder oss!
Efter detta kände vi att vi behövde hitta ett ställe där vi bara kunde slappna av lite. Vi hittade otres beach. Här har vi nu varit sedan dess och kommer stanna ett tag till. Vi trivs i vår lilla bungalow 20 meter från stranden och sol kan man ju inte få för mycket av...
/Moa
