vaevi.blogg.se

Havens Guesthouse. Ett litet mysigt litet ställe i en pytteliten fiskarby, ägt av ett supertrevligt australiensiskt par. Vilken stämning! Det kändes som alla som bodde där var en enda stor familj med gemensam middag varje kväll. Stranden var i stort sett öde med härliga salta vågor som rullade in. Men från lugnet till stormen åkte vi söderut till Nha Trang. Ryssarnas paradis där skyltarna stod först på rysska sen på engelska... Stranden var väll inget speciellt men vi hamnade på några riktigt skoj backpackers-partyn. En dag hittade vi till ett litet fotogalleri tillhörande Long Thien. Han tar fantastiska analoga svartvita foton av vardagen i Vietnam. Just när vi var där stod han i ett framkallningsrum längre in i galleriet och framkallade foton med sin dotter och vi fick vara med och kolla när han ”photoshopade” bilderna endast med hjälp av ljus och sina händer för att lägga kontrasterna rätt. Hur häftigt som helst! En dag vi inte kommer glömma i första taget.

När vi kände oss klara med Nha Trang tog vi en nattbuss till Saigon/Ho Chi Minh City (beroende på vad man vill kalla staden). Där gick vi på War Remnance Museum. Ett museum som verkligen visar den grymmaste sidan av vietnamkriget. Det finns inte så mycket att säga om det mer än att det var ett jättebra museum som visar bilderna från ett fruktansvärt krig. Ett måste om man åker till Saigon. Saigon var nog inte ett av våra favoritställen i vietnam men vi tog oss den vanliga recognoseringsrundan och kollade på marknaden, tog en öl med Giddi på kvällen. Giddi är en Israelisk kille som vi har rest en hel del med i Vietnam. En observation vi gjorde var att det fanns väldigt många västerländska meddelålders män resandes ensamma och väldigt många unga vietnamesiska flickor i kortkorta kjolar som flockades runt dom...Ushhhh

Ska man åka till Mekongdeltat som man ”borde” eller ska man göra lite som man vill? Vi tog en buss till Cambodja istället!

//Elin